Hållbarhetsfrågor, under samlingsbegreppet Corporate Responsibility (CR), intresserar lagstiftarna. Ett EU-direktiv antogs den 29 september 2014 och nu börjar vi se hur den svenska regeringen vill införa nya lagkrav. I Svenska Dagbladet1 beskrevs det som att Svenskt Näringsliv ”rasar mot lagförslaget”1 medan talespersoner i CSR-frågor talar om ”tuffa formuleringar”.

CR-arbetet bör vara en integrerad del av ett bolags affärsmodell. Långsiktig hållbar utveckling ska kombineras med högsta möjliga avkastning. Flera bolag kan redan idag skapa och identifiera nya affärsmöjligheter genom ett strukturerat CR-arbete. De som har avvaktat har tappat affärer och marknadsandelar, och snart kan de eventuellt bryta mot svensk lag – om de inte tar CR-frågor på allvar.

Om de lagförslag som nu diskuteras genomförs den 1 juli 2016 måste fler svenska bolag ta ett rejält steg framåt i sitt CR-arbete. Tidigare har gruppen av berörda bolag uppgått till ca 300, enligt Svenskt Näringsliv blir det 2000 bolag som kommer att omfattas av den svenska lagändringen.

Bolagen bör förklara hur de arbetar med CR-frågor och hur de passar in i affärsmodellen. Hur påverkas det dagliga arbetet för att uppnå verkliga mål och förbättringar? Hur kan investerarna förstå och kvantifiera olika effekter? Bolagen bör ha ambitionen att bli bättre på att svara på denna typ av frågeställningar.

Med ett utvecklat CR-arbete kan kostnadsbesparing uppnås genom energibesparingar eller effektivare produktionsprocesser. Riskpremien är lägre för de bolag som har en väldokumenterad analys och dokumentation av hur det påverkar miljö och omvärld. De kan därmed även öka möjligheterna att undvika oförutsebara händelser och kriser. Skulle de trots allt drabbas av negativa händelser bör de bolag som gjort en seriös och genomgående CR-satsning ha större möjligheter att begränsa ett ras i förtroendekapitalet.